Frågor och svar

– Varför varierar priserna så kraftigt mellan olika instrument av liknande typ?

Den största skillnaden är oftast hur instrumenten är tillverkade. På 1960/70-talet vaknade intresset för äldre klaverinstrument på allvar och i framför allt Tyskland började man då tillverka cembaloinstrument på ett mer fabriksmässigt sätt för att möta efterfrågan. För att bl a. hålla nere kostnaderna utgick man från pianotillverkningen och typiskt för den tiden är strängar av stål, tjockare resonansbotten och detaljer i plast. Representanter från denna tid är t. ex. Sperrhake, Wittmayer och Neupert.

Att bygga kopior av historiska instrument var på 1960/70-talet, som idag, inte alls självklart.  Historiska kopior låter sig inte serietillverkas eftersom den typen av tillverkning helt enkelt inte förekom före 1800-talet och den är betydligt mer arbetskrävande. Enligt min uppfattning finns det idag inga seriösa tillverkare som arbetar annat än med historiska förtecken och skälet är enkelt. Tillverkarna ”från tiden” hade ofta arbetat i generationer och var oerhört kunniga om vad som var viktigt för klang och spelkänsla. Att ”förbättra” innebär oftast att man offrar något annat i processen.

Ett prisexempel är en historisk virginalbyggsats från USA. Den kostar i skrivande stund 47500:- inkl skatt + frakt. Då har man materialet  men sedan tillkommer  arbetskostnaden för att bygga ihop den…

– Kan jag stämma mitt klaverinstrument själv?

Om du klarar att stämma en gitarr eller liknande så bör du klara att stämma en cembalo, spinett eller virginal.  Idag finns bra hjälpmedel och jag använder ofta själv en ”app” i telefonen som heter ”Cleartune” och som i skrivande stund kostar 25:-.  Med den stämmer jag en oktav från lilla f till e1 och därefter stämmer jag oktaver utifrån det. Att stämma moderna pianon är en helt annan procedur och det bör du överlåta åt utbildade stämmare.

– Vad menas med att stämma i olika temperaturer?

Att stämma ”liksvävigt” innebär att det är samma avstånd mellan alla halvtoner i en oktav. De lärde tvistar nog om när detta sätt att stämma blev standard men för cembaloinstrument var det troligen aldrig ”standard”. Dels är den svår att stämma på gehör och eftersom man ofta komponerade i tonarter med ganska få förtecken, ville man hellre att de valda tonarterna skulle klinga så rent som möjligt. Medelton passar bäst i musik med väldigt få förtecken men ger i gengäld en ”himmelsk” renhet i de stora terserna. Själv använder jag ofta ”Werckmeister III” som tillåter spel i alla tonarter men ger renare intervall i tonarter med få förtecken.